torsdag 12 april 2012

Påskhelgen - Del 3

Så var det dags för dag tre alltså. Det var fortfarande inte speciellt svårt att kliva upp och ta sig an dagen, så det var vad som hände. Dagen på Klubben skulle börja lite tidigare och vi skulle få se fem akter. Så vi var på plats i tid för att se, för kvällen återförenade, Guttersnipe ta plats på scenen.

I vilket fall som helst fick jag, innan spelningen börjat, höra rykten om att grabbarna som skulle ut först var orepade och nervösa. I sånna fall gjorde de riktigt bra ifrån sig. De hade valt bra låtar och det spelades möjligtvis lite ringrostigt i början, men det tog snart bra fart och på det hela var det riktigt bra och kul att se. Jag har hört några säga att Guttersnipe var bäst på festivalen.
Guttersnipe

Under delar av både Section 5 och Frankie Flame var jag upptagen med personliga göromål så tyvärr missade jag en hel del. Det lilla jag såg av båda banden var dock riktigt trevligt. Jag gillar Section 5's sound, även om låtarna ibland är lite för lika varandra och trummisen är jävligt stadig. Jag hittar fan varken bild eller video med Section 5... Varför?

Frankie Flame, som ju dagen innan spelade med sitt band Superyob, rockade loss rejält med sitt elpiano och levererade punk-, och skinheadhits på löpande band. Det hade jag gärna sett mer av om jag hade kunnat.
Frankie Flame

Last Resort stod på tur och jag visste inte alls vad jag skulle ha för förväntningar. Jag tycker att Last Resort har gjort många bra låtar och är ett bra band helt enkelt. Däremot så går många låtar gaska långsamt och nu, många år efter deras storhetstid, vet man ju aldrig hur det blir. I vilket fall som helst så klarade de av sitt gig galant. Roi var fulsnygg och sjöng bra och som många äldre band visste de vilka låtar som publiken ville ha.
Roi & JJ Kaos (Last Resort)

Till sist var det dags för 4-Skins och det var med blandade känslor som jag väntade på att de skulle upp på scen. Delvis var det ju sista bandet för kvällen och därmed snart slut på hela PSK. Men framförallt var det för att jag inte hade den blekaste om hur det skulle låta. Gary Hodges står för vrålandet och det gör han ju rent fruktansvärt på skivan "The Return" som för övrigt inte ens innehåller speciellt roliga låtar. Igen blev jag glatt överraskad och 4-Skins och Gary gjorde ett jättejobb. Hans röst var fan brutal och det kändes inte konstig på något vis att få höra alla gamla hits som One Law For Them och ACAB och många, många fler.
Big Tom & Gary Hodges (4-Skins)

Men så var det plötsligt slut. Det som låg framför en fortfarande var ett desperat försök till att hålla modet uppe (se Del 4)

TILLAGT SENARE:
Så var det ju det där med att folk började slåss över saker som inte alls hade med helgen att göra. Jag är lite lat och säger att Paco på Punk och Oi! säger det ganska bra här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar